Franska viner är överlag spännande och ytterst olika i sina karaktärer, men det är inte alltid lätt att förstå alla dessa appellationer med deras likheter och olikheter. Ofta är det klimatet och marken, ”le terroir” som gör skillnaden. Men här är det mer komplicerat än så. Samma mark och samma druva ger två olika appellationer här i charmiga Collioure.
Collioure ligger strax intill den spanska gränsen och omgivningen leker med kontraster. Kontraster mellan berg och hav. Man får nästan känslan av att kunna röra vid Pyrenéernas toppar medan barfotatårna gräver ner sig i sanden på Medelhavsstranden. Kontrasterna finner vi även i landskapets färger. De gröna vinplantorna ger kontraster till de orangefärgade, karga bergssluttningarna. Både Matisse och hans kompis Derain var tokiga i Collioures färger, ljus och kontraster. Det var här den konstnärliga strömningen ”fauvism” bildades (även kallad färgexpressionism).
Samma mark, samma druva, samma planta kan göra två helt olika viner. Banyuls eller Collioure. Ända sedan grekerna letade järn i området gör man söta viner här. Man tillsatte kryddor, örter och frukter i det söta vinet och det kunde lagras. Från början använde man socker (honung) i vinet efter jäsning. 1285 uppfann en doktor från Montpellier tekniken ”mutage” dvs man bevarar den naturliga sockerhalten i druvorna genom att tillsätta alkohol och på så vis förhindra jäsningen. Jästsvamparna dör vid 17% alkohol. Banyuls blev appellation vid appellationernas början 1936. Det torra röda vinets appellation, Collioure tillkom mycket senare 1971.
Collioures och Banyuls (också namnet på två vackra städer längs kusten) där vinodlingar växer på terrasser på Pyrennéernas sluttningar som dyker ner i Medelhavet. Det är helt omöjligt att arbeta på dessa ”trappsteg” med maskin. Allt arbete bland plantorna sker manuellt. Banyuls och Collioure består i dag av 1 650 hektar som arbetas av 900 vinodlare och 60% av dessa äger mindre än tre hektar. Som ni säkert förstår bör man vara en passionerad och arbetsvillig och flitig vinodlare här, med tanke på läget och klimatet, 300 soldagar om året, är det betydligt smidigare att tjäna sitt levebröd på att sälja marken till byggnadsindustrin.
Vincent Cadié som äger Tour Vieille startade sin vingård 1982 för han var trött på att se all mark säljas till hotell eller semesterbyar. Vincent har 12 hektar och gör både vitt och rött vin, torrt och sött. Vincent arbetar ekologiskt och handskördar men vill inte ha fler ”lagar” att följa, därför är han inte certifierad. Han använder dessutom ytterst lite svavel vid vinifiering.
